Frågor och svar om folkomröstningen

Telefon
0504-18000

Telefontider
Mån-fre kl. 07.30-16.30

E-post
kommun@tibro.se

Besöksadress
Centrumgatan 17

Öppettider
Mån-fre kl. 07.30-16.00

Postadress
543 80 Tibro

Kontakter

Varför har Fågelviksgymnasiet lagts ner och varför genomförs det en folkomröstning om en ny gymnasieskola i Tibro? Här hittar du svar på vanliga frågor om nedläggningsbeslutet, folkomröstningen, hur gymnasieskolan är organiserad för Tibros gymnasieelever nu och vad det skulle innebära att starta en ny gymnasieskola i Tibro.

  • Fågelviksgymnasiet byggdes för att en överenskommelse tecknades mellan kommunerna Tibro, Hjo och Karlsborg. Blivande elever i de tre kommunerna var hänvisade till gymnasieskolan i Tibro, så länge aktuell utbildning fanns på skolan. Fågelviksgymnasiet finansierades till viss del av intäkter från Hjo och Karlsborg för köp av gymnasieplatser för deras elever.

    Fler elever sökte andra skolor

    När det fria gymnasievalet infördes i Sverige 2002 etablerade kommunerna i Skaraborg ett gymnasiesamarbete, som innebar att alla elever kunde välja vilken gymnasieskola i området de skulle gå på. I början var elevkullarna stora att det var stor konkurrens om utbildningsplatserna på alla skolor.

    Fritt gymnasieval försämrade ekonomin

    När elevkullarna minskade i slutet av 2000-talet blev det dock en tydlig koncentration av sökande till gymnasieskolorna i större kommuner. Fler och fler elever från Tibro, Hjo och Karlsborg valde gymnasieskola i framförallt Skövde, och därmed blev det betydligt svårare att finansiera Fågelviksgymnasiet. Samtidigt som intäkterna minskade från Hjo och Karlsborg, tillkom också kostnader för att fler Tibroelever valde gymnasieutbildning på andra skolor.

    Besparingsåtgärder blev nödvändigt, vilket ledde till att Fågelviksgymnasiets breda utbud av teoretiska och praktiska utbildningsprogram successivt minskade samtidigt som antalet elever per program minskade.

    Inför läsåret 2016/2017 valde mindre än 40 % av Tibroeleverna Fågelviksgymnasiet, och mindre än 20 % av eleverna från Hjo och Karlsborg. Det innebar att 35 Tibroelever och 40 elever från Hjo och Karlsborg sökte till Fågelviksgymnasiet, fördelat på sex program.

    Få elever påverkar kvaliteten negativt

    Ett av de bärande argumenten för att lägga ner Fågelviksgymnasiet var att det inte går att bibehålla en god kvalitet på utbildningarna när antalet elever blir allt färre.

    En skola som har få elever kan inte erbjuda ett tillräckligt stort utbud av gymnasieutbildningar och kurser samt studiebesök och spännande utvecklingsprojekt. Det påverkar både intresset för skolan och utbildningarnas kvalitet negativt. Detsamma gäller om antalet elever per klass är litet.

    Anpassningar räckte inte

    Trots försök att anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna ansågs det inte längre försvarbart att fortsätta driva Fågelviksgymnasiet. För att de elever som valt Fågelviksgymnasiet inför läsåret 2016/2017 skulle ha möjlighet att genomföra ett omval, togs beslutet om skolans nedläggning i mars 2016.

  • Det fria gymnasievalet innebär att en elev har rätt att välja vilken gymnasieskola han eller hon vill och att hemkommunen är skyldig att betala kostnaden för utbildningen. Denna rättighet gäller även om det aktuella gymnasieprogrammet erbjuds på en gymnasieskola i hemkommunen. 

    Det är den mottagande kommunen som avgör om eleven ska tas emot eller inte. För att en kommun ska göra det måste elevens hemkommun stå för utbildningskostnaderna och det måste finnas plats på det aktuella programmet.

    För Tibros elever innebär dock det fria gymnasievalet fri konkurrens om platserna på kommunala och privata gymnasieskolor som ligger i Skaraborg. Detta eftersom kommunerna samarbetar om gymnasieutbildning inom ramen för Utbildning Skaraborg. Utanför detta samverkansområde har den aktuella hemkommunens elever företräde, oavsett meritvärde (betyg).

    Det finns också ett antal riksidrottsgymnasier. Då söker alla elever i hela landet till utbildningen på samma villkor. Även dessa utbildningar betalas av elevens hemkommun.

  • De 15 kommunerna i Skaraborg har ett samarbete om både gymnasie- och vuxenutbildning. Det samarbetet kallas Utbildning Skaraborg. De 15 kommunerna är:
    Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. 

    Samarbetet innebär att alla Tibroungdomar fritt kan söka gymnasieutbildning i hela området, på en kommunal gymnasieskola eller en friskola. Det betyder att en elev har rätt att välja vilken gymnasieskola han eller hon vill i samverkansområdet och att hemkommunen är skyldig att betala kostnaden för utbildningen. Denna rättighet gäller även om det aktuella gymnasieprogrammet erbjuds på en gymnasieskola i elevens hemkommun. 

    Det övergripande syftet med Utbildning Skaraborg är att erbjuda invånarna utbildningar av god kvalitet, som gör Skaraborg till en attraktiv region att studera och leva i.

  • Frågan utreddes i omgångar, inte bara inför nedläggningsbeslutet 2016. Kommunen har inte gjort någon utredning om hur gymnasienedläggningen påverkar samhället som helhet, utan valde att rikta in sig på kärnuppdraget: Att erbjuda Tibroeleverna en gymnasieutbildning av hög kvalitet till ett rimligt pris. Bedömningen var att elevperspektivet vägde tyngst och att det viktigaste för Tibro är att Tibros ungdomar fortsätter studera på gymnasiet efter grundskolan. Om utbildningen sker i kommunal regi eller i privat regi är inte avgörande för ungdomarna, det är heller inte avgörande att gymnasieutbildningen genomförs i Tibro.

  • Enligt kommunallagen kan kommuninvånare väcka frågan om folkomröstning genom ett så kallat folkinitiativ. En rådgivande folkomröstning ska hållas om minst tio procent av de röstberättigade begär det i en viss fråga, och om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i kommunfullmäktige motsätter sig det.

    I april 2017 lämnades, via aktionsgruppen ”Rädda Fågelvik”, en namninsamling in till kommunen om att hålla en folkomröstning om Fågelviksgymnasiets fortlevnad som ungdomsgymnasium i Tibro kommun. Detta som en reaktion på kommunfullmäktiges beslut i mars 2016 om att avveckla Fågelviksgymnasiet.

    Insamlingen bestod av cirka 2 500 namnunderskrifter, vilket innebar att minst tio procent av de röstberättigade i Tibro kommun ställt sig bakom folkinitiativet. I september 2017 beslutade kommunfullmäktige att genomföra en folkomröstning om ett ungdomsgymnasium i Tibro kommun i samband med det allmänna valet 2018.

    Folkomröstningen genomförs för att kommuninvånarna ska få en möjlighet att uttrycka sin åsikt gällande en eventuell återuppbyggnad av en kommunalt driven gymnasieskola.

  • En kommunal folkomröstning är alltid rådgivande. Detta betyder att resultatet i en kommunal folkomröstning inte är tvingande för kommunen. Det är ytterst de förtroendevalda som fattar eventuella beslut efter en folkomröstning. 

  • Tibro kommun är en del av Utbildning Skaraborg och eleverna i Tibro söker gymnasieskola och utbildningsprogram på samma villkor som alla andra elever inom samverkansområdet.

    De elever som väljer att söka en gymnasieskola utanför samverkansområdet kan göra det, men då avgör den mottagande kommunen om eleven ska tas emot eller inte. Det som avgör detta är att hemkommunen står för utbildningskostnaderna och att det finns plats på det aktuella programmet. Utanför samverkansområdet Utbildning Skaraborg har den aktuella hemkommunens elever företräde, oavsett meritvärde (betyg).

    För de Tibroelever som är obehöriga till gymnasieskolan är kommunen skyldig att erbjuda platser på introduktionsprogrammet, IM. Flertalet av de elever som inte är behöriga att söka gymnasieskola går kvar i Tibro på introduktionsprogrammet för att komplettera sina betyg så att de kan söka gymnasieskola i ett senare skede.

  • Merparten av eleverna i Tibro väljer Skövde som utbildningsort. Flertalet väljer utbildningar inom den kommunala gymnasieskolan, men även flera av friskolorna är populära. Inför läsåret 2018/2019 har 84 procent av Tibroeleverna sökt en gymnasieskola i Skövde i första hand. Det vill säga 115 elever av 137.

    Andelen elever som väljer gymnasieskola utanför samverkansområdet är liten. Inför läsåret 2018/2019 var det endast fem elever, eller knappt 4 procent, som sökte en sådan skola.

  • När utredningen inför inför beslutet om Fågelviksgymnasiets framtid genomfördes var genomsnittspriset per utbildningsplats 119 000 kronor. Genomsnittspriset grundar sig på den verkliga kostnaden för alla Tibros elever vid ett givet datum 2016.

    Det gällande genomsnittspriset har bara ökat marginellt sedan dess. Läsåret 2017/2018 är genomsnittspriset 121 993 kronor.

    Värt att notera är att genomsnittspriset kan växla år från år eftersom det påverkas av vilka utbildningsprogram eleverna väljer och kommer in på. De teoretiska programmen är generellt billigare än de praktiska. Om andelen elever som söker teoretiska program ökar i förhållande till andelen som går på praktiska program så minskar kommunens kostnader och genomsnittspriset blir lägre. Det motsatta gäller om andelen elever som söker praktiska program ökar.

    Utredningen inför beslutet om Fågelviksgymnasiet 2016 visade att den totala kostnaden för att köpa gymnasieplatser för alla Tibroelever var 48 miljoner. Enligt utredningen var den uppskattade kostnaden för att fortsätta driva gymnasieverksamheten 65 miljoner.

  • Gymnasieelever som har längre än 6 kilometer mellan hemmet och skolan har rätt att få ersättning för sina dagliga resor. Ersättning för resekostnader sker i form av busskort i den allmänna kollektivtrafiken. Kommunens kostnad för ett skolkort, med giltighet inom alla kommuner i Skaraborg, är cirka 6 600 kronor för läsåret 2017/2018. För exempelvis 100 elever är alltså kommunens årskostnad cirka 660 000 kronor.

    De gymnasieelever som har längre än 6 kilometer mellan hemmet och närmsta busshållplats har också rätt till så kallad anslutningsersättning. Kommunen ersätter då eleven för max två enkelresor mellan hemmet och hållplatsen per skoldag enligt den skattefria delen av den statliga milersättningen, det vill säga 18 kronor och 50 öre.

  • Det går i nuläget inte att svara på vad en återuppbyggnad skulle kosta. Detta eftersom kommunens kostnad för en eventuell framtida gymnasieskola beror på:

    • hur många gymnasieprogram som ska erbjudas
    • vilka gymnasieprogram som ska erbjudas
    • vilken lokal verksamheten ska bedrivas i
    • behovet av ny- och/eller ombyggnation
    • antalet elever som väljer utbildning på den nya skolan

    Utredningen som genomfördes före beslutet 2016 om att lägga ner Fågelviksgymnasiet visade att det skulle kosta Tibro kommun 17 miljoner mer att fortsätta driva gymnasieverksamheten jämfört med om kommunen skulle ha köpt alla utbildningsplatser från andra skolor.

  • Det stämmer att Tibro kommun redovisat bra ekonomiskt resultat de senaste åren. Tibro, liksom övriga kommuner, står dock inför stora ekonomiska utmaningar de närmaste åren. Bland annat på grund av ökade behov inom äldreomsorg och skola till följd av en allt större befolkning. Detta leder i sin tur till stora investeringsbehov, vilket medför ökade kostnader för kommunen. Det finns med andra ord inga ekonomiska reserver att använda till den årliga driften av exempelvis en gymnasieskola.

  • Ett alternativ till en skattehöjning är att minska kostnaderna inom andra kommunala verksamhetsområden. Att spara 17 miljoner kronor per år motsvarar till exempel 34 heltidsanställda personer inom grundskolan eller äldreomsorgen.

  • Formuleringen om skattehöjningen finns med för att större delen av politikerna i kommunfullmäktige är överens om att ett kommunalt ungdomsgymnasium inte ska finansieras genom besparingar inom exempelvis grundskolan, förskolan eller äldreomsorgen. För att kunna finansiera en ny gymnasieskola krävs istället mer skatteintäkter till kommunen.

    Tibros politiker vill att de röstberättigade klargör om en kommunal gymnasieskola i Tibro är så angelägen att de accepterar en skattehöjning. 

  •  Det är i nuläget omöjligt att svara på hur stor skattehöjning som krävs eftersom den totala kostnaden för en ny kommunal gymnasieskola beror på:

    • hur många gymnasieprogram som ska erbjudas
    • vilka gymnasieprogram som ska erbjudas
    • vilken lokal verksamheten ska bedrivas i
    • behovet av ny- och/eller ombyggnation
    • antalet elever som väljer utbildning på den nya skolan

    För att kunna svara på vilken skattehöjning som skulle krävas för att finansiera en ny gymnasieskola i Tibro behöver alltså skolans utformning och lokalisering vara beslutad, först då går det att beräkna kostnaden för återuppbyggnad och drift.

    Det går dock att göra ett räkneexempel utifrån om Fågelviksgymnasiet skulle ha drivits vidare på samma sätt som läsåret 2015/2016. Det skulle då ha inneburit en årlig merkostnad på 17 miljoner kronor. Om merkostnaden skulle ha finansierats av ökade skatteintäkter hade det då krävts en skattehöjning med cirka 75 öre. Det hade inneburit att skattesatsen skulle ha ökat från 21,21 till 21,96. Det betyder nästan 200 kronor i månaden eller totalt cirka 2 300 kronor per år för dig med en månadslön på 25 000 kronor.

  • Under 2019: Beslut om att utreda förutsättningarna för en ny gymnasieskola

    Efter valet och folkomröstningen har de nyvalda politikerna i kommunfullmäktige möjlighet att fatta beslut om att utreda förutsättningarna för en ny gymnasieskola.

    En sådan utredning behöver svara på följande frågor:

    • Ska det vara en gymnasieskola med ett brett utbud av både teoretiska och praktiska utbildningsprogram? Eller ska det vara en nischad skola med bara något eller några utbildningsprogram?

    • I vilka lokaler ska skolan bedrivas? Finns det befintliga lokaler som kan användas eller behöver det byggas en ny skola?

    • Hur ska driften av skolan finansieras?

    • Vilka konsekvenser får satsningen på en ny gymnasieskola för andra kommunala verksamheter?

    • Hur ska man få elever från Tibro och andra kommuner att välja att gå på skolan?

    Under 2020: Utredningen behandlas politiskt

    Utredningen väntas kunna bli klar och behandlas politiskt tidigast våren 2020. Det är kommunfullmäktige som kan besluta om att en ny gymnasieskola ska startas.

    Tidigast hösten 2020: Anställning av skolledning och planering av ny gymnasieskola

    En skolledning, som ska ansvara för planeringen av den nya gymnasieskolan, bör kunna påbörja sitt arbete hösten 2020. Hur lång tid den planeringen tar, beror bland annat på skolans utformning och vilka lokaler som ska användas. Arbetet kan dock förväntas ta minst ett år.

    Ny gymnasieskola tidigast 2022

    Under förutsättning att allt går som det ska kan de första eleverna börja sin utbildning i kommunens nya gymnasieskola hösten 2022.