Sagan om den gyllene tåren

Telefon
0504-18250

Besöksadress
Gymnasiegatan 29

Öppettider
Öppet Mån, ons, fre 10-16, Tis o tors 10-19

Postadress
543 32 Tibro

En saga om småfolket plupper!

Det var en gång ett småfolk. De kallade sig själva för plupper. En plupp hade långsmala ögon, spetsigt ansikte och var oftast helt vit. De älskade äventyr och gav sig ofta ut på resor. De gick aldrig särskilt långt så som vi människor ser på det. Plupperna var nämligen inte större än vänliga näbbmöss. Så en resa på några hundra meter var långt för dem.

En dag satt en plupp som hette Plipp och tittade i sin kikare. Då fick den se en stor fågel på himlen. Den var inte lik någon fågel Plipp sett förut. Som en blandning mellan en stor papegoja och en gam. Fjädrarna var röda och gula. Näbben såg svart ut. På huvudet hade den några längre fjädrar som fladdrade i vinden.
Plipp zoomade in med kikaren och såg då att fågeln grät. Den såg verkligen ledsen ut. Som om den förlorat en nära vän. En tår föll mot marken. Solljuset fick tåren att lysa så starkt att Plipp blev tvungen att blunda. När han öppnade ögonen igen var fågeln borta. 
   ”Plapp”, ropade han. ”Plapp och Plepp! Kom fort!”
Plapp och Plepp var Plipps bästa vänner. De var ofta ute på äventyr.
   ”Vad är det”, frågade Plapp när han kom fram.
   ”Vad ropar du för”, undrade Plepp när hon kom springande.
   ”Vi ska ut på äventyr igen”, svarade Plipp och skrattade. ”Jag såg precis något magiskt falla från himlen. En gåva från skyarna. Kom. Jag vet ungefär var den landade.”
De tre vännerna fyllde varsin ryggsäck med matsäck och annat som var bra att ha. Sen gav de sig iväg.

Nio dagar senare närmade de sig platsen där Plipp sett tåren landa. Redan på håll kunde de känna att något magiskt var i närheten. Håret på deras små armar reste sig. Det killade i hela kroppen.
   ”Titta”, viskade Plepp när hon vek undan ett stort blad. ”Där är den. Så vacker den är.”
   ”Underbar”, sa Plapp och gnuggade ögonen.
Plipp tog av sig hatten och ryggsäcken. Han gick försiktigt fram och satte sig på knä. Han lade handen mot tåren. De andra drog efter andan. Plipp förvandlades till…

 

©Jan-Erik Ullström